Psykisk hälsa på arbetsplatsen – guide för hållbara organisationer
För arbetsgivare innebär det att psykisk hälsa inte bara är en hälsofråga. Det är en strategisk fråga som påverkar arbetsmiljö, produktivitet, innovation, ledarskap och långsiktig hållbarhet.
.png)
Sandra Jönsson
Kandidatexamen i Health Management och beteendevetenskap vid Lunds universitet. Kundutvecklare och ansvarig för Wellbefys metodik.
Vad är psykisk hälsa?
Psykisk hälsa beskriver vårt psykiska, emotionella och sociala välbefinnande.
En person med god psykisk hälsa kan vanligtvis:
- Hantera vardagens krav
- Bygga och upprätthålla relationer
- Känna mening och motivation
- Hantera förändringar och motgångar
- Fungera väl i arbete och privatliv
Psykisk hälsa är inte ett statiskt tillstånd utan påverkas kontinuerligt av faktorer i både arbetsliv och privatliv.
Psykisk hälsa och psykisk ohälsa är inte samma sak!
Det är vanligt att psykisk hälsa och psykisk ohälsa används som synonymer, men de beskriver olika saker.
En person kan:
- Sakna psykisk sjukdom men ändå uppleva låg energi, stress eller bristande välbefinnande.
- Ha en diagnos men samtidigt uppleva hög livskvalitet och god funktion i vardagen.
För organisationer innebär detta att fokus bör ligga både på att förebygga ohälsa och att aktivt stärka det som bidrar till psykiskt välbefinnande.
Varför är psykisk hälsa viktigt för arbetsplatser?
Arbetsplatsen har stor påverkan på människors hälsa. En arbetsmiljö som präglas av tydlighet, delaktighet, stöd och återhämtning kan stärka välmåendet. En arbetsmiljö med hög belastning, otydliga förväntningar eller bristande stöd kan däremot bidra till stress och ohälsa. Organisationer som arbetar aktivt med psykisk hälsa ser ofta positiva effekter såsom:
- Färre långa sjukskrivningar: stressrelaterad ohälsa leder ofta till långa frånvaroperioder, och de är svårast att vända.
- Tidigare upptäckt: problem fångas medan de fortfarande går att lösa med små insatser.
- Bättre fokus och färre misstag: den som sover dåligt och är stressad har svårare att koncentrera sig och prioritera.
- Tryggare chefer: chefer som vet hur de ska agera vid tidiga tecken behöver inte vänta tills läget är akut.
- Ett öppnare klimat: när det är okej att prata om stress vågar fler säga till i tid.
Psykisk hälsa är därför en viktig del av både arbetsmiljöarbetet och verksamhetens långsiktiga utveckling.
Vanliga riskfaktorer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen
Hög arbetsbelastning
Bristande återhämtning
Otydliga roller och förväntningar
Låg delaktighet
Konflikter
Bristande ledarskap
Skyddsfaktorer som främjar psykisk hälsa
Psykologisk trygghet
Tydligt ledarskap
Meningsfullhet
Delaktighet
Balans mellan krav och resurser
Återhämtning
Tidiga tecken som chefer kan se
Psykisk ohälsa börjar sällan med en sjukskrivning. Oftast finns det signaler långt innan, och det är ofta närmaste chef som har störst chans att se dem. Var uppmärksam på förändringar, snarare än på hur en person brukar vara:
• Fler korta frånvarotillfällen, eller att personen kommer till jobbet trots att hen är sjuk.
• Långa arbetsdagar, mejl sent på kvällen och pauser som hoppas över.
• Svårare att koncentrera sig, fler misstag eller deadlines som missas.
• Irritation, kortare tonfall eller att personen drar sig undan från kollegor.
• Återkommande uttryck som "jag hinner inte" eller "jag sover dåligt".
Ser du flera av tecknen: ta ett samtal i lugn miljö, fråga hur personen mår och lyssna, se över arbetsbelastningen tillsammans och ta hjälp av företagshälsovården om det behövs. Du behöver inte ställa diagnos, bara reagera i tid.
Vad kräver AFS 2023:2?
Reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) finns sedan 1 januari 2025 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:2, kapitel 2. De gäller alla arbetsgivare och innehåller bland annat dessa krav:
• Chefer och arbetsledare ska ha kunskap om hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras.
• Det ska finnas mål för att främja hälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
• Arbetsuppgifter och resurser ska vara i balans, så att arbetsbelastningen inte blir ohälsosam.
• Arbetstiden ska inte leda till ohälsa.
• Det ska vara tydligt att kränkande särbehandling inte accepteras, och det ska finnas rutiner för hur sådana fall hanteras.
Kraven är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1. I praktiken betyder det att ni behöver undersöka hur arbetsbelastningen och det sociala klimatet ser ut, riskbedöma, åtgärda och följa upp, precis som med fysiska risker.
Dold ohälsa - ett växande problem
Så följer ni upp psykisk hälsa
- Stress och återhämtning: fråga regelbundet, till exempel "Har du möjlighet till återhämtning under en vanlig arbetsvecka?"
- Arbetsbelastning: "Upplever du att din arbetsbelastning är hållbar över tid?" Svaren ger ett underlag för det AFS 2023:2 kräver om att förebygga ohälsosam arbetsbelastning.
- Psykologisk trygghet: "Kan du ta upp problem och svåra frågor i ditt team?" Låga värden här är ofta en tidig signal.
- Följ trenden: korta pulsmätningar varje eller varannan månad visar förändringar långt innan de syns i sjukfrånvaron.
.png)
Från reaktiva insatser till förebyggande arbete
- Upptäcka risker tidigt
- Identifiera dold ohälsa
- Följa utvecklingen kontinuerligt
- Stärka friskfaktorer
- Arbeta långsiktigt med hälsa och arbetsmiljö
Fördjupa dig i ämnet
Läs mer om hur du kan stärka frisknärvaron på er arbetsplats - vi delar våra bästa tips och erfarenheter på ämnet!
För hela biblioteket med artiklar besök ämnessidan.
.png)
.png)
Hur Wellbefy stödjer organisationer
Genom att kombinera flera perspektiv blir det möjligt att:
- Upptäcka tidiga signaler
- Identifiera dold ohälsa
- Stärka frisknärvaro
- Prioritera rätt insatser
- Skapa hållbar utveckling över tidMålet är att hjälpa organisationer gå från reaktiva insatser till ett långsiktigt och förebyggande hälsoarbete.
Kontakt
