Det börjar bli dags att utvärdera och rapportera om året som varit. Där redovisning av hälsa och välmående är en viktig del av rapporteringen. Många verksamheter har svårt att dra faktiska samband mellan framförallt frånvaro, engagemang, hälsa och arbetsmiljö, samt räkna och rapportera på de dolda kostnaderna kopplat till ohälsa.
I detta blogginlägg ger vi våra tre bästa tips på hur ni kan göra just detta!
Att kunna påvisa vad ni sparat samt vunnit på era åtgärder och insatser under året för att förebygga ohälsa och främja medarbetarnas hälsa och utveckling är såklart otroligt värdefullt.
Det enklaste och vanligaste sättet att göra detta på är att räkna på vad sjukfrånvaro kostat året innan och se om det blivit någon skillnad om ni jämför månad mot månad (alltså januari föregående år mot januari detta år). På så vis kan ni räkna på hur mycket ni eventuellt har “sparat” på era insatser för att minska och förebygga sjukfrånvaro.
Vad många verksamheter också gör är att kolla på hur eNPS utvecklats under året, och sätter det i relation till insatser som gjorts kopplat till hälsa och utveckling.
Vår rekommendation är att även räkna ut hur er frisknärvaro i relation till sjuknärvaro sett ut under året, samt se om det finns samband mellan er frisknärvaro, sjuknärvaro och sjukfrånvaro.
Det finns olika definitioner av frisk- och sjuknärvaro, den vi refererar till är en definition där både närvaro och psykosocial arbetsmiljö, hälsa och livsstil räknas in. Det finns vetenskapligt framtagna beräkningar på vad sjuknärvaro (definierat på detta sättet) kostar organisationen som ni kan använda er av*. På så vis kan ni påvisa kostnader även steget innan sjukfrånvaro, och motivera fler förebyggande insatser.
Genom att kolla på förändringen mellan sjuknärvaro och frisknärvaro kan ni även förklara och förstå hur eNPS minskat/ökat, samt hur ert eNPS resultat hänger ihop med välmående och engagemang. Exempelvis kan ni kolla om det är samma medarbetare som svarat högt på eNPS som också har en frisknärvaro.
För att kunna rapportera om utvecklingen på medarbetarnas hälsa, utveckling och engagemang med trovärdighet och evidens behöver ni mäta och följa upp vid fler tillfällen än en gång per år. Vi rekommenderar minst kvartalsvis.
Genom att mäta oftare blir det lättare att förstå säsongsbetonade trender samt hur er sjukfrånvaro hänger ihop med er psykosociala arbetsmiljö och engagemang samt medarbetarens livsstil och hälsa.
En klurig grej med att rapportera är att sätta sjukfrånvaro i relationen till resultatet från era medarbetarundersökningar/ pulsmätningar. Sjukfrånvaro är synlig data, medan medarbetarundersökningen är anonym. Det krävs att ni har en lösning där ni kan slå ihop datapunkterna på “id”/ individnivå samtidigt som ni säkerställer anonymitet. Vinsten med att hitta till en sådan lösning är stor och värt investeringen, då ni kan förstå er organisations frisk- och sjukdata i ett tidigare skede innan det lett till stora kostnader för organisationen.
Vår rekommendation är att när ni sammanfört all data kategoriserar den utifrån om medarbetare är frisknärvarande, sjuknärvarande eller sjukfrånvarande (viktigt att datan fortsatt är anonym). På så vis kan ni visualisera ohälsan även innan den syns som sjukfrånvaro, samt lättare visualisera positiva och negativa förändringar på individbasis, förstå vad förändringarna beror på och sätta in rätt åtgärder.
En annan klurig grej, men på samma ämne är att ni helst vill kunna inkludera medarbetares hälsa- och livsstilsdata som också är anonym i er trend. På så vis får ni en komplett bild över medarbetares engagemang och välmående. Ni kan förstå om eventuell ohälsa, frånvaro och lågt engagemang beror på arbetsmiljö eller något i medarbetarens livsstil. Många moderna medarbetarundersökningsverktyg, såsom Wellbefy, erbjuder den här typen av frågor i kombination med frågor kring den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Vad Wellbefy även hjälper er med, till skillnad från många andra pulsmätningar är att kategorisera upp datan anonymt efter frisknärvaro, sjuknärvaro och återkommande sjukfrånvaro.
1. Har er strategi 2024 (för en friskare och mer engagerad arbetsplats) gett önskad effekt? Har ni inte en strategi för en friskare och mer engagerad arbetsplats? Gör en för 2025….
2. Kolla på er data från föregående år. Finns det säsongsbetonade utmaningar och styrkor? Finns det några återkommande utmaningar och styrkor genom hela året?
3. Kolla på relevanta segment såsom kön, ålder, roller, remote/hybrid/kontor etc. Är ohälsan kopplad till ett särskilt segment? Är välmåendet och engagemanget kopplat till ett särskilt segment?
4. Räkna på och analysera vad det finns för mönster i vad som skapar frisknärvaro hos er just nu samt vad som ligger bakom sjuknärvaro & sjukfrånvaro. Hur mycket har sjuknärvaro och sjukfrånvaro minskat från föregående år?
5. Hur har era friskfaktorer utvecklats? Går det att koppla dem till utveckling i organisationens omsättning?
6. Vad ska ni fortsätta med för att stärka och bibehålla ett gott engagemang & välmående? Vad bör ni fortsätta med för att utveckla ett högre välmående och förebygga ohälsa?
Med Wellbefys smarta och främjande företagshälsa får ni en dashboard där ni snabbt kan sätta er frånvaro i relation till er sjuknärvaro och frisknärvaro. Detta genom en smart import av er frånvaro som slås ihop med pulsmätningsdatan i Wellbefy. Ni får även en snabb kalkyl på vad ohälsan faktiskt kostar hos er, samt kan räkna på effekten av era insatser.
.png)
